Jag vet inte om det är för allt kaffe vi hällt i oss de senaste dagarna eller om det är malariatabletterna men de senaste dagarna har våra magar känt mer smärta än vanligtvis. Men det hör väl till. Det skumma är att vi inte ens sett en enda mygga här, förutom på nätterna. Eller det är jag som inbillar mig att rummet är fullt av myggor och att det klias över hela kroppen så man inte kan sova, men sen när jag vaknar har jag inga myggbett och fattar noll. Alla böckerna som vi slukat verkar ha påverkat våra drömmar. Lovisa drömmer om att Linden blir förstört, som efter en bombkatastrof om och om igen. Bea skriker på mig i sömnen när jag oskyldigt sitter och läser: ”Hur många siffror är det?” ”Vadå siffror? Menar du sidor?” ”Nej, siffror, om du delar dem!!” ”Va?!” ”DU FATTAR VERKLIGEN INTE VA?” Blir sur och vänder sig om och sover igen, Bea kommer inte ihåg detta på morgonen, bara att hon hade blivit arg och tyckt att jag var trög. Jag misstänker att det var Da vinci-kodens fel denna gång som hon läste just då. Nu börjar det bli tomt på böcker för oss, vi bär runt på mer än 12 böcker som vi läst, i hopp om att hitta en bokhandel där man kan byta vilket vi inte sett på länge, tills igår. Det är lycka det, att gå in i bokhandeln och välja och vraka. Vi är som barn i en godisbutik.

Även fast jag älskar maten här har jag börjat få längtan efter svensk hemlagad mat, och ostbågar och sura godisar! Vi gör listor om exakt vad vi vill ha när vi kommer hem, och de är långa. Sen har vi blivit besatta av ägg med. De flesta ris/nudel-måltiderna här brukar toppas med ett stekt ägg, så jag förstår inte hur man har klarat sig utan ägg till maten förut, det gör ju maten nästan!

Avslutar med en bild pa min fodelsedagstarta! :D

Efter att ha åkt skytrain, skybus och i skyn på riktigt med flygplan var vi äntligen på väg till Bali. Åter igen blev jag stoppad, denna gång för smuggling av brända dvd-skivor (ni anar inte hur många det är, kostade nämligen 8 kr/st i Malaysia), men som tur var fick vi gå vidare utan något trassel. Redan efter första steget på Bali blev vi otroligt nog mångmiljonärer, så jag passade på att ta ut 2,5 miljon till att ha i plånkan. Här lever vi nästan som kändisar, äter mat för flera tusen och shoppar för hundra-tusentals indonesiska rupis, inte kronor. Första stopp blev Lovina beach (jag älskar namnet), högst upp på Bali, det var en 5 timmars resa och den svettigaste hittills eftersom bilen inte ägde någon AC. På Lovina bodde vi på vårt första hotell, och jösses vad det var vackert, trots det var det bland de billigaste boenden vi bott på under hela resan.  Inte nog med det, utan frukost ingick i priset, mums för bananpannkaka och kaffe, de har jättegott kaffe. Lokalbefolkningen här är så himla trevliga och småpratar mest hela tiden, ska sanningen fram är det ganska svårt att få en lugn stund för sig själv. Jag ser inte längre thailänds eller malaysisk ut, kan ni gissa var de tror jag kommer ifrån denna gång? Indonesien, kameleont javisst! En tjej trodde även att jag var 15, ojoj. Allt här är jättebilligt, 1 timme och 15 minuters helkroppsmassage för 40 kr tackar man verkligen inte nej till i alla fall.

Det var här på Lovina som jag skulle få min sista födelsedagspresent, en överraskning så jag visste inte om det själv. Halv 6 på morgonen blev jag väckt av Lovisa och Bea och så gick vi ut i mörkret. Jag har nog aldrig varit så glad för att stiga upp så tidigt, för anledningen till det var nämligen att vi skulle åka ut med båt och kolla på delfiner samt snorkling. It was lovely.

I måndags satt vi i minibussen, bort från Lovina och på väg mot ön Lombok. Det är inte eco-driving de kör här i alla fall. Gaaas, tut-tut (här är jag-tut), omkörning i skarp kurva eller uppförsbacke (tror jag hade 3 nära-döden-upplevelser på denna resa), broms precis när man möter bil och trycka in sig i sin egen fil, gas, gupp, hund som springer över vägen och står framför bilen, gas (BROMSA DÅ !!!!!), hunden står kvar, broms i sista stund, gas, gupp, ja ni förstår nog. Nu är vi i alla fall på Lombok och bor precis vid stranden. Vi bor ännu billigare men större här, 80 kr natten för alla tre inklusive frukost. Vi har det väldigt bra helt enkelt, galet att vi bara har typ 3 veckor kvar.

Utsikten fran vart boende pa Lombok!

Mumsig frulle!

Nu är vi i Kuala Lumpur och har varit här de senaste 2 dagarna. Bor i ett rum med våningsäng och madrass så där inne är vi endast när vi ska sova! Vi bor mitt i Chinatown och har nära till det mesta. Har redan hunnit besöka 5 olikaa shoppingcenter, och då pratar vi om stora shoppingcenter, ett av dem hade hela 10 våningar och varje våning var gigantisk. För en gång skull har vi fått oss lite motion om dagarna, vi går överallt, och är lite tröttare när kvällen kommer. Vi har även upptäckt lokalbussarna som är så sjukt billiga jämförelsevis med taxi, det gillar vi, fast de oftast är fulla och man bara känner sig i vägen när man har en fet ryggsäck på sig (som bara blir större och tyngre hela tiden). Idag var vi i den kulturella och historiska delen av Kuala Lumpur. Givetvis lyckades vi skämma ut oss rejält där. Först och främst fick vi ta på oss en långdräkt och slöja, givetvis börjar vi fota när vi står på en fin "altan" med fina pelare. 1. Man fick inte fota där. 2. Bara muslimer fick vara på den här "altanen". Ni anar inte vad vi skämdes. Dumma turister, haha. Sedan gick vi till en stor marknad och jag åt den godaste nudel-rätten hittils. Mums. Igår såg vi pa bio, World invasion, om utomjordingar som attackerar jorden den 11 augusti 2011!! Den var väldigt bra tyckte vi allt. Först trodde vi att vi skulle vara själva i den stora biosalongen eftersom det bara var vi där när klockan var 8.50 PM då den skulle börja, men det visade sig att det var vi som var tidiga. Killen framför mig somnade och snarkade högt! Idag ska vi vandra lite på chinatowns gator, någon som vill att vi ska köpa hem en gucci-väska kanske? Haha. Och imorgon ska vi shoppa det sista och se solnedgången i ett torn samt besöka twintowers. På fredag är vi i luften. på väg mot Bali och sol och bad. Det ska bli härligt! Hörde att det var vår hemma, så underbart!

Internethörnan på vårt Guest house, och söta lillkatten som sover.

Tre muslimer.

Mat i Chinatown!

Hej och välkomna mina nya läsare (alla föräldrar och släktingar) från resdagboken!

Här på Penang somnar vi till ljudet av havet (och Lovisas snarkningar som somnar på stört), och varje morgon klockan 6 vaknar vi till Allah som Lovisa kallar det, bönesången som hörs över hela Penang genom en högtalare ett flertal gånger på dygnet, men också till det underbara ljudet av en borrmaskin och en massa hamrande på våra väggar. Härligt med en god natts sömn, särskilt på en frigolitkudde. Sängen är i alla fall mjuk, men vi tycker att en massage är välbehövlig denna kväll ändå.

Vägen hit från Langkawi var en läskig båtresa, sista biten hade det blivit mörkt och det enda som lyste upp var stora blixtrar som många gånger kändes slog ner precis bredvid båten som gungade för fullt. Vi överlevde som tur var. Blixtrat och regnat har det gjort varje kväll i över en vecka. På dagarna är det sol i alla fall. Stranden här är inte lika fin som de andra vi varit på. Den är ganska låg och när man tror att man ligger högt upp på stranden skyddad från vattnet och läser blir man helt plötsligt blöt från topp till tå av EN stor våg som gärna vill jävlas. Här i Malaysia är maten också väldigt god, jag gillar främst deras risrätter. I Georgetown ska de ha den bästa maten sägs det, men när vi åt där fick vi den minst goda maten vi provat. Den bästa maten finns på de där stora ställen, ”mattorgen” som vi kallar det, med massa bord och plaststolar och ett tiotal ”bås” som är specialiserade på olika maträtter från olika länder. Där är det billigast med så win win. Idag hyrde vi taxi och utforskade denna ö. Första stopp (frukost) var choklad- och kaffeprovning, efter det kände vi oss tvungna att köpa den dyra chokladen som smälte så fort vi kom in i bilen. En chokladkaka på 67 g kostade lika mycket som chokladen vi köpte på båt-stationen på 535 g. Sedan kollade vi på olika tempel, jag och Bea drog på oss långklänningarna och kände oss duktiga, visade sig dock att man inte behövde det, utan att det bara gällde moskéer. Vi åt indisk mat i India town, det var en speciell upplevelse. Så fort vi satte oss till bords fick vi ett blad framför oss, sedan börjar de slänga upp olika matröror på bladet och en stor bunt med ris. Det var gott det med. Nu spöregnar det och vi väntar på att få gå och äta. Väskorna är packade, imorgon åker vi till Kuala Lumpur i några dagar. Föresten så har jag yatzy-rekordet nu. 327 poäng, SCORE!

20 ar och jag kanner mig gammal. Min kropp strejkar redan, och jag behover en eftermiddagslur for att vila den. Natterna ar dock inte lika fridfulla. Kanns som vi sover i djungeln. Toaletten rinner som ett vattenfall, det kryper pa vaggarna och i sangarna, vi hoppas inte det kryper pa oss. Idag vaknade ag dock med flasklapp och tidigare natter har jag fatt bulor i pannan, vem misshandlar mig i somnen? Vi vaknar tidigt till ljudet av nagan slags kyrkosang ur hogtalare. SEX PA MORGONEN. Det ar kyligt, ja, vi har AC OCH flakt. I Malaysia finns inga problem enligt taxichauforrerna, det gillar vi.