Spritfeta NEJ, chokladfeta JA

Hej och välkomna mina nya läsare (alla föräldrar och släktingar) från resdagboken!

Här på Penang somnar vi till ljudet av havet (och Lovisas snarkningar som somnar på stört), och varje morgon klockan 6 vaknar vi till Allah som Lovisa kallar det, bönesången som hörs över hela Penang genom en högtalare ett flertal gånger på dygnet, men också till det underbara ljudet av en borrmaskin och en massa hamrande på våra väggar. Härligt med en god natts sömn, särskilt på en frigolitkudde. Sängen är i alla fall mjuk, men vi tycker att en massage är välbehövlig denna kväll ändå.

Vägen hit från Langkawi var en läskig båtresa, sista biten hade det blivit mörkt och det enda som lyste upp var stora blixtrar som många gånger kändes slog ner precis bredvid båten som gungade för fullt. Vi överlevde som tur var. Blixtrat och regnat har det gjort varje kväll i över en vecka. På dagarna är det sol i alla fall. Stranden här är inte lika fin som de andra vi varit på. Den är ganska låg och när man tror att man ligger högt upp på stranden skyddad från vattnet och läser blir man helt plötsligt blöt från topp till tå av EN stor våg som gärna vill jävlas. Här i Malaysia är maten också väldigt god, jag gillar främst deras risrätter. I Georgetown ska de ha den bästa maten sägs det, men när vi åt där fick vi den minst goda maten vi provat. Den bästa maten finns på de där stora ställen, ”mattorgen” som vi kallar det, med massa bord och plaststolar och ett tiotal ”bås” som är specialiserade på olika maträtter från olika länder. Där är det billigast med så win win. Idag hyrde vi taxi och utforskade denna ö. Första stopp (frukost) var choklad- och kaffeprovning, efter det kände vi oss tvungna att köpa den dyra chokladen som smälte så fort vi kom in i bilen. En chokladkaka på 67 g kostade lika mycket som chokladen vi köpte på båt-stationen på 535 g. Sedan kollade vi på olika tempel, jag och Bea drog på oss långklänningarna och kände oss duktiga, visade sig dock att man inte behövde det, utan att det bara gällde moskéer. Vi åt indisk mat i India town, det var en speciell upplevelse. Så fort vi satte oss till bords fick vi ett blad framför oss, sedan börjar de slänga upp olika matröror på bladet och en stor bunt med ris. Det var gott det med. Nu spöregnar det och vi väntar på att få gå och äta. Väskorna är packade, imorgon åker vi till Kuala Lumpur i några dagar. Föresten så har jag yatzy-rekordet nu. 327 poäng, SCORE!


Kommentarer
Postat av: anne

Härligt, fast ormen hade du kunnat utelämna... :o

2011-03-21 @ 11:16:39
URL: http://annnne.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0