Bäst att inte titta på klockan. Vad ska vi kalla det? Sömnproblem? Nerver? Skolstart imorgon men jag är inte särskilt nervös för det, mer för att försova mig, är van vid att vakna alldeles för sent och ändå vara trött då och imorgon ska jag upp vid 05.00, om 2.5 h. Har man vant sig vid att lägga sig sent spelar det ingen roll att jag la mig vid 22 idag, att jag låg i 1.5 h och var lite för pigg. Då är det faktiskt okej att sätta på datan och se klart säsong 6 av OTH. Här sitter jag nu. Funderar på om det är onödigt att sova den sista tiden.

Idag har min bästa kille namnsdag, Kasper, så jag har gjort stora namnsdagsbullar till honom! Hugg in säger jag bara! Imorgon fyller killen hela 6 år, hur hände det? Jag har löst grodproblemet, lite kreativitet krävdes, d.v.s. en slemmig groda och en penna. Imorgon är det kalas på busfabriken och jag blev bjuden! wiiieeeee! Fast jag kommer nog mest få vakta de små med mamma, vara lite vuxen vid sidan av och dricka kaffe.. Åh, hoppas de har kvar massagestolarna! Imorgon får vi se om vi hinner med något födelsedagsbak! Förmodligen blir det marrängglasstårta m hallon, det är hans favorit.

Här sitter jag i mörkret, vaken alldeles för sent, stupied me som börjar se på en serie, One tree hill. Känner jag mig rätt så kommer det nog bli fler sena kvällar tills jag sett klart alla avsnitt, jobbigt läge att jag har säsong 6 och 7 kvar. Egentligen klagar jag inte.

Idag har jag haft en kul onsdag. Agerade flytthjälp till Johan och hans flickvän i Nyköping och han hjälpte mig med min jakt efter den lila grodan. Nu kan vi utesluta Norrköpings leksaksaffärer, Nyköping och Tropikariet i Kolmården. Sedan svängde jag förbi Stigtomta och hälsade på familjen Berndt vilket alltid är lika trevligt! :)

Väl hemma bokade jag en resa till Smålandsstenar, så snart får jag hälsa på min kära vän Mathilda!

Denna skönhet till cheesecake gjorde jag för ett bra tag sen. Lite sugen blir man.

År 2011, det har varit ett riktigt händelserikt och omtumlande år, jag har sett otroligt vackra platser, platser som fått mig att tappa andan och tvivla på att jag verkligen är där och inte drömmer. På denna väg har jag även stött på mindre sagolika platser som fått mig att känna mig otillräcklig, men oäven inse hur otroligt lycklig lottad jag är. Jag var på en fantastisk resa genom Asien med mina två vänner Bea och Lovisa. En resa där vi inte var ute efter en semester utan främst för att se vad världen har att erbjuda. Vi nöjde oss med en säng att dela på och en fläkt i denna hetta, att ha en terass eller balkong såg vi som lyx. Maten var helt underbar, spelade ingen roll om man åt på en fin restaurang eller ett litet kök precis intill vägen som sköttes av en familj. Dessa människor kan mat. Jag har ridit på en elefant, jag har sett vilda delfiner simma, jag har surfat på Kutas vågor, jag har sett de vackraste solnedgångarna, och jag begick nästan självmord när jag och Bea hoppades bungyjump, där kan vi snacka om en adrenalinkick! En otrolig resa.

Det var en tuff sommar, men trots allt var det för det bästa, även om saker och ting kunde ha gjorts annorlunda. Jag fick se sidor av mig själv som jag inte visste att jag hade inom mig, och jag har nog vuxit och blivit en mycket starkare person. Värre saker kan hända och det är bara att gå vidare. Förutom att ha jobbat mig igenom sommaren, har jag även besökt min släkt i Polen och rest till Turkiet i en vecka med min familj. Jag och Lisa inledde sommaren med att ordna en midsommarfest på Felix land, och Felix och hans killar avslutade sommaren med en kräftskiva på landet. Någonstans mitt i allt fick jag och Lisa för oss att vi var hajkar-människor, vi tog kanoten och paddlade i två timmar utan att hitta en ö man kunde tälta på, så vi slog upp tält på ett platt berg. Tältet rasade samman, vi fick för oss att någon iakktog oss och vi sov under bar himmel istället i skift, för att sedn paddla hem i motvind. Annars har det varit lite smått o gott, Kolmården, Ullared med Amanda, grillkvällar, fiske, and so on.

Sedan började jag universitetet, blev en stor flicka. Två veckors nolle-p, två veckors nöje, två veckor där jag träffade helt underbara människor. Med tiden blev det dock tuffare och tuffare, men jag har kämpat på och nu klarat en termin. Tiden har gått väldigt snabbt. Snart går jag in i termin två, och för tillfället känner jag mig redo, även fast jag också har känt mycket tvivel. Däremot vet jag att jag är en omständig tjej som velar, så det kan lika gärna vara inbillning för rädslan att när jag väl har bestämt mig så är det bestämt.

Jag är osäker på att år 2012 kan toppa 2011 när det gäller händelser, men jag tror definitivt att det kommer att bli ett bra år... d.v.s. om den inte går under! Imorgon kl. 8 kör vi gymmet, eller också så sover vi då! Den som lever får se! Inga nyårslöften har jag heller!

Puss på mina fina vänner och familj!