Idag hände något så underligt. När jag stod och stekte köttbullar råkade jag tappa en på den varma plattan och någon slags bränd köttbullelukt fyllde min näsa för någon sekund. I den stunden återkom en massa barndomsminnen, som jag inte tänkt på på länge. Jag tänkte på när jag var liten, och hela min familj var i vår sommarstuga. Jag och mina syskon trängdes vid bordet och slogs om ketchupen. Vi åt köttbullar och pomme. Jag minns det som att det vore igår även fast jag kanske var 12 år sedan. Sedan satt vi i "vardagsrummet" där vi grillade majskolvar i den öppna spisen, det var en sådan härlig stämning. Sedan dess har majskolvar varit en stor favorit, med salt och citron.

Vi var tre barn, och stugan var i skogen. För att sysselsätta oss brukade vi springa runt i huset, och hoppa i alla sängarna, självklart när mamma och pappa inte såg. Väl utomhus minns jag hur vi sprang från träd till träd, och skakade dem efter att det hade regnat. Vi stod under och blev helt genomblöta, med det var meningen.

Vi höll oss alltid nära huset, men en dag bestämde vi oss för att gå lite längre. Vi kom till ett fält där allt var lite klarare, inte så många träd ivägen. Men det var då vi såg DET, det som fick oss att förskräckt springa tillbaka och aldrig återvända. Det vi såg var en kobra bakifrån! Nu i efterhand tvekar jag då de bara lever i Afrika och Asien, förmodligen avr det bara någon rot som stod upp. Det var iallafall den första och sista gången vi begav oss ut utanför sommarstugans gränser. 

Jag minns de varma sommardagarna. När pappa jobbade på huset medan vi andra lekte kurragömma. Favoritstället var dock hängmattan. Att bara ligga där och dega och se på allt som hände runt omkring en. Det är verkligen något charmigt med hängmattor och jag har så länge velat ha en. Dock har vi alltid haft för få träd hemma.

En dag när vi kom till sommarstugan upptäckte vi att en massa 10-öresmynt var utspridda över den hemmagjorda trappan på vägen upp. 10-öresmynt som vi förvarade i en burk, och som vi barn älskade att leka med. Vi kom fram till dörren och upptäckte att glaset var krossat. Någon hade brutit sig in. Jag minns inte om något blev stulet, det jag mest var förtvivlad över var att någon tagit och hällt ut alla tio-öresmynt.

Det var en underbar tid, det var länge sedan, men ändå mindes jag allt detta på bara en sekund, av att känna lukten av en bränt köttbulle.